Allemansrätten vs Äganderätten

Kortfattat: LRF jobbar aktivt med frågan. En del har blivit bättre, en del utmaningar är kvar.
Kontentan för oss som markägare är att vi ska använda oss av de lagar och regler som redan finns och dokumentera skador vi upptäcker. Allemansrätten ger aldrig friheter utöver lagen.



Lösta/förbättrade saker: 
Att kunna få bort läger med t.ex bärplockare eller andra grupper har blivit lättare på senare år (dock tack vare att stadsborna vaknade i och med de romska läger som bildades på Malmö kommuns mark i Sorgenfri för några år sedan).

Andra får aldrig ta dina resurser för företagsbehov. Det är nu fastställt i domstol. (Plockande av fönsterlav för att sälja till exempel). Det är inte heller tillåtet att t.ex "anlägga" en vandringsled eller liknande

Turism: 
Kanalisering mot enskild mark genom t.ex kartor och tips på nätet utan samråd med markägaren kan forfarande sägas vara ett problem. Det leder ofta till oönskade konsekvenser på natur och område.

Men observera:
Ingen får anlägga en vandringsled eller liknande på din mark (dvs bygga broar, ordna grillplatser, o dyl).
När det gäller kartor på nätet och tips, finns det s.k Forsränningsmålet som grund för var man har lagen: Denna dom sa att det inte behövs något avtal med markägaren för att hänvisa andra personer till att t.ex vandra någonstans så länge den sammantagna markanvändningen inte orsakar sådana skador och olägenheter som markägaren inte ska behöva tåla. (I det specifika fallet handlade det om >100 pers per dag, men sen beror det också på vilken marktyp det är o dyl).

Läs gärna de relaterade artiklarna Nedskräpning och Terrängcykling.



Kommentarer